Vi Ã¥ker via Positano och Amalfi pÃ¥ vÃ¥r väg mot Calitri där vi skall stanna till hos ett svenskt par som köpt en lägenhet här.  Lägenhet ligger i den gamla kulturstaden Calitri, dvs innanför ringmuren. Vi har fÃ¥tt höra mycket om staden och hur man här i försöker rädda den gamla staden genom att renovera hus och sälja till semesterhus. Vägen längs Amalfikusten är otroligt vacker och ibland tappar men nästan andan inför de storslagna vyerna. Vägen slingrar sig pÃ¥ en minimal klippavsats och det är inte alltid det gÃ¥r att mötas. PÃ¥ vissa avsnitt är det utposterat vakter som stoppar trafiken när de stora turistbussarna skall fram. En av anledningarna att välja den här vägen är att Per är nyfiken pÃ¥ att Ã¥terse Cetara där han och familjen vistades tre veckor 1995. Man bytte dÃ¥ hus med en familj ifrÃ¥n Neapel och bodde i deras sommarhus i Cetara. Cetara är en liten fiskeby som vid den tiden inte var altför pÃ¥verkad av turismen och vi kunde konstatera att det var sig ganska likt. Vi stannade för lunch och upptäckte dÃ¥ att allt inte var sig riktigt likt, priserna var klart pÃ¥verkade av turismen. 60 € för en lunch för tvÃ¥ utan förrätt men med ett glas vin är turistpriser i en sÃ¥dan här liten by. Färden vidare mot Calitri gÃ¥r genom det 35 – 40 gradiga landskapet via Salerno och A3/E45 söderut mot Eboli och sedan norrut pÃ¥ väg 91 och vidare ca 5 mil upp i bergen.

Framme i Calitri möter lägenhetsägarna Per och Margareta upp utanför gamla staden för att guida oss rätt. Vi får parkera och sedan, tillfots genom slingrande gränder, ta oss till lägenheten som ligger högt upp i staden med en vidunderlig utsikt över landskapet. Per och Margareta berättar om Emma som är från staden och som efter studier återvänt hit och dragit igång en massa aktiviteter för få staden att överleva. Vi befinner oss i Italiens avfolkningsbygd. Tanken är att renovera de förfallna lägenheterna och husen i den gamla staden och sälja som fritidshus till de som vill ha ett sådant. Det skall föra med sig att servicenäringen i staden utvecklas och det åter blir liv i den historiska delen där också södra Italiens största borg ligger. Även den skall renoveras, allt med stöd från EU. Det kan ju vara intressant att se vart våra skattepengar tar vägen!! På kvällen blir vi utbjudna på en restaurang i närheten som är ett exempel på att det händer saker. Efter en utsökt middag med två rätter och kaffe och naturligtvis ett gott vin kunde vi konstatera att det för fyra blev billigare än lunchen för två i Cetara!