Hjulspår

Upp i ottan, frukost kl 6, vi ska med en tidig morgonfärja till Sydön. Vi har bokat färjan via nätet när vi var i Auckland så det är bara att åka ner och köa för ombordfärd. Det är en härlig morgon med klarblå himmel och solen är på väg upp. En skön kontrast till gårdagens regn. Vi betalade för rummet redan i går när vi kom och skulle bara låta nyckeln sitta i dörren när vi for. Strax före kl 7 lämnar vi motellet och väl nere vid hamnen så missar vi avfarten till färjan och blir stående i en kö i morgontrafiken genom Wellington. Vi lyckas dock ganska snart svänga av den väg vi fastnade på och hamnar i centrum varifrån vi hittar ut till färjan. Det gick snabbare än vi befarade och kvart över sju är vi på kajen i ombordkörningskön. En kvart senare rullar vi ombord på Interislanders färja till Picton på Sydön. Överfarten tar drygt 3 timmar och vi skall vara framme strax efter halv 12. För resan tur och retur har vi betalt 526 NZD för två personer med bil.

  

  

Vi hittar bekväma sittplatser och passar på att skriva lite om resan under färden. En dryg timme före ankomst till Picton åker vi in i en fantastisk skärgård. Vi går upp på däck och njuter av det vackra vädret och vyerna. Här är underbart vackert! Innan vi lägger till hinner vi få i oss en lunch. Det går snabbt att komma av färjan och vi kör direkt vidare mot dagens mål Kaikoura på väg nr 1. Utanför Picton ser vi en skylt som anger graden av risk för bränder. Dagens risk är hög kan vi läsa av.

   

  

Vi kör nu genom Nya Zeelands största vindistrikt Marlborough och stannar till i regionhuvudstaden Blenheim för att köpa bra vandringssandaler och film till filmkameran, som vi ju misslyckades med i Auckland. Vi hittar snabbt en parkeringsplats i centrum och börjar fråga oss fram till lämpliga affärer. Tre skoaffärer behöver vi avverka innan vi bägge fått bra skodon. Det tar lite tid då alla är så hjälpsamma och intresserade av vart vi ska, sen måste dom ju bara tipsa om sina favoriter, trivsamt att alla är så trevliga och sociala. Filmen som var omöjlig att hitta i Auckland för att kameran var gammal hittade vi på den första affären vi fick tips om, Dick Smith var namnet om du skulle hamna i Nya Zeeland med en gammal filmkamera.

  

   

Efter ytterligare några mils färd genom vindistriktet når vi kusten och Stilla havet. Strax ser vi det vi mest längtar efter just nu, ett kafé. I Kekerengu ligger The Store alldeles vid havet, det är en kombinerad butik och kafé som även serverar lättare lunch. Det är ett helt underbart ställe med en mycket välkomnande miljö och smarriga bakverk, här finns njutning för både smaklök och öga.

 

Nu känner vi oss redo att köra den sista dryga timmen till Kaikoura. Vägen följer kusten och går ibland genom tunnlar där klipporna går ända ut i havet. I Kaikoura finns många motell att välja mellan och vi väljer ett som vi läst om i häfte från AA, det heter Norfolk Pine Motel och ligger längs strandvägen Esplanade söder om stadskärnan. Här tänker vi stanna i två nätter för att hinna med att åka på valsafari. Vi checkar in och passar på att, med hjälp av motellets ägarinna, boka förmiddagsturen med Whale Watch. Klockan 10 i morgon skall det ske! Det kostar 290 NZD för oss två, men då finns en garanti om att verkligen få se val, annars återbetalas 80 %. Just upplägg tycker vi.

 

Vi avslutar dagen med en promenad i den lilla stadskärnan där vi provianterar för vårt självhushåll på motellet och tar en god middag på en av de bättre restaurangerna, White Morph. För en utsökt Nya Zeeländsk monkfish med vin och dessert för oss två betalde vi 150 NZD. Mätta och belåtna men framför allt förväntansfulla inför morgondagens valskådning knyter vi oss.