Efter en natt med varierande sömn (hotellet är lyhört med knarrande sängar och tydligen ett kärleksnäste) går vi ner till frukostbordet nyfikna på hur en albansk turistfrukost skall te sig. Vi bjuds på vit salt albansk ost, fikonmarmelad och vitt bröd med te. Osten är god med fikonmarmelad till. Vi får också var sitt ägg. Frukosten är ok men Per saknar naturligtvis gröten!!

I dag skall vi upptäcka Gjirokaster och bestämmer oss för att börja med fortet. Vi vandrar på de stenlagda gränderna i riktning mot fortet och passerar de gamla ottomanska husen, en del rustade men många i eländigt skick. Det är den här miljön som gjort att staden förts upp på UNESCO’s världsarvslista. Många av husen är väldigt vackra med sina svarta skiffertak, smäckra takfotskonstruktioner och stora fönster.

Vi har svårt att hitta vägen upp till fortet som skall gå vid mosken som ju syns tydligt över alla hus. Efter ett tag frågar vi en polis. Han kan bara Albanska men fångar snart in en förbipasserande som visar sig tala franska och Cecilia kan ta till sig vägbeskrivningen. Nu hittar vi både trappan och körvägen upp strax bakom moskén.

Vandringen uppför känns tung i den 40-gradiga värmen men när vi kommer upp lönas vi med svalka inne i fortet. Det kostar 400 lekë att gå in och vi betalar till damen i kassan som också vill veta var vi kommer från. Det förs tydligen statistik över turister, vi fick samma fråga i turistinformationen och en hemslöjdsbutik när vi besökte dem.

Vi går in i fortets svala inre. Gamla vapen är samlade i Stora Galleriet som utgör hjärtat i fortet. Vi tittar på kanoner och pansarvagnar från de bägge världskrigen. Bland annat kan vi beskåda en Fiat L6/40, en lätt stridsvagn från början av 1940-talet. Fiat 500:s föregångare?

Fortet är ett imponerande byggnadsverk väl värt ett besök. Stora Galleriets gigantiska valv, flera våningar med rum som rymde magasin, förråd, bageri och förläggning för fortets garnison. Huvuddelen av detta byggdes av Ali Pasha av Tepelenë i slutet av 1700- och början av 1800-talet men fortets historia går tillbaka till före 1100-talet. Under kommunisttiden var här ett fängelse för politiska fångar.

I fortet finns ett militärmuseum med minnessaker av den kommunistiska motståndet mot tyska ockupationen samt ett tillfångatagt United States Air Force plan för att manifestera den kommunistiska regimens kamp mot ”imperialistiska” västmakterna. Från fortets öster del har man en hissnande utsikt över dalen med floden Drino och de höga bergen på andra sidan. Här finns också en scen som används vid de nationella folkfestivalerna som hålls i Gjirokaster vart fjärde år med deltagare från hela Albanien. Man kan beskåda ett klocktorn som Ali Pasha byggde på 1800-talet då korrekt tid var viktig för muslimernas dagliga rutiner med böner eller gå ner i de imponerande kasematter som finns i murarna och få en känsla av fortets strategiska betydelse.På fortet finns också en krypta där två betydelsefulla Bektashi Babas ligger, Baba Sulltan och Baba Kapllan verksamma på 15- och 1600-talet. Bektashi är en liberal form av Islam där kvinnor inte behöver täcka sig när de vistas på offentliga platser, alkohol är tillåtet, kvinnor och män hålls inte åtskilda vid religiösa sammankomster och bönerna och fasta är inte så strikt tidsbundna. Den grundades av Haxhi Bektashi ( Hajji Bektash Wali ) en persier som levde på 1200-talet. Utanför Gjirokaster ligger Bektashi Teqe av Melan, ett fascinerande möteshus för denna föga kända och mycket liberala gren av islam.

Fullproppade med Albansk kultur och historia vandrar vi ner i staden igen för att kasta oss in i folkvimlet, titta i affärer och äta en lunch. Vi vandrar kring i gränderna i den gamla stadens bazaroråde, njuter av de fina gamla husen, tittar in i några butiker och avslutar med lunch på en byrektore som närmast kan beskrivas som en Albansk snabbmatsrestaurang . Vi beställer in var sin byrek med ost, drickyoghurt och vatten. En lagom lunch en varm dag för 240 lekë eller 17 SEK!

Vi återvänder sedan till hotellet för en kort siesta varefter vi besöker Shtëpitë Zekate ( Zekateve hem ) byggt år 1812, som sägs vara en av de vackraste exemplen på Gjirokastriskt så kallat tornhus i ottomansk stil. Huset har varit ett societetshem och bebott av någon högre tjänsteman eller köpman i staden. Det är nyligen restaurerat,

Dagen avslutar vi med ett fantastiskt grillspett på restaurangen Kurveleshi. En enkel restaurang med god mat till bra pris (1800 lekë eller 125 SEK) som ligger mitt i basarområdet mitt emot turistinformationen.