This entry was posted on onsdag, juni 25th, 2008 at 06:51 and is filed under 2007:1 Ukraina. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
På resan ut ur Riga så testade vi vår GPS men eftersom den ville köra en omväg när vi ställt in kursen till Vilnius så ignorerade vi den och körde enligt kartan i stället. Uppenbarligen så är GPS-kartorna inte helt uppdaterade i våra östra grannländer.
Resan genom Lettland gick fort och ganska snart passerar vi gränsen till Litauen vid en enkel passkontroll. I Litauen håller resan på att ta slut för oss när en bil framför oss saktar farten och blinkar höger. Plötsligt, utan förvarning svänger den ut vänster just när vi är på väg att passera, vi hinner aldrig bromsa men med en kraftig gir lyckas vi undvika en kollision. Puh, det var nära…
Väl framme i Vilnius passar vi på att tanka då vi är osäkra på hur det ser ut när vi kommer in i Vitryssland. På väg ut ur Vilnius mot vitryska gränsen lyckas vi köra fel några gånger p g a många vägbyggen och dåliga skyltar, när vi kommer ut ur staden är det cirka 5 mil kvar till gränsen. Några km innan gränsen börjar kön med långtradare som vi guskelov kan passera och vi når den betydligt kortare personbilskön vid halv femtiden.
Det visar sig att det är fyra kontroller vi skall passera, vid den första registreras vi och får ett inresekort för bilen samt personliga immigrationskort som skall fyllas i noggrant. Därefter köar vi vidare i nästa station som är en noggrannare passkontroll och en kontroll av bilen före vi får en stämpel på bilens inresekort. Den tredje stationen är själva tullen där vi kör in i grön zon d v s ”inget att deklarera”. Naturligtvis skall vi ändå deklarera vad vi har med oss i form av kontanter och värdesaker. Här får vi även ett dokument gällande bilen som skall visas när vi reser ut ur landet. Litet komplicerat blir det eftersom bilen ägs av vårt företag och vi har ingen skriven handling som styrker att vi får köra den. Det löser sig dock utan att vi riktigt vet varför. Vid sista kontrollen lämnar vi bilens inresekort och är äntligen inne i Vitryssland.
Hela gränsproceduren tar cirka 2 timmar och vi upplever atmosfären som trevlig och avspänd. Gränspersonalen är mycket mer tillmötesgående än när vi reste in i Ryssland vid Kirkenes, t ex så avsätter de en engelskspråkig tulltjänsteman som hjälper oss vid station tre där det är mest dokumentation. Dessutom behöver vi aldrig tömma bilen såsom vi var tvungna att göra vid gränsen Kirkenes-Ryssland.
Mellan två stationer vid gränsen träffar vi ett svenskt par som är på väg ut ur Vitryssland. Det visar sig att de har varit på resande fot i två år då de rest genom Europa, Afrika och Asien med sin Saab med sovloft. Tyvärr hinner vi bara växla några ord med dem eftersom kön rullar vidare. Läs mer om deras resa på hemsidan Drömresan.
Efter några timmars färd på hyfsade vägar genom Vitrysk jordbruksbyggd med många kolchoser når vi Minsk i skymningen. Vid inresan till Minsk så överskas vi av att Minsk är en väldigt ren, fin och välskött storstad. Efter ett par felåkningar hittar vi äntligen hotell Belarus som vi bokat in oss på.
